Kamîran: Vi börjar med dagens datum. För många i regionen är detta ett särskilt betydelsefullt datum.

Ronahî: Ja. Den nionde oktober nittonhundranittioåtta lämnade Abdullah Ocalan Damaskus. Senare, den femtonde februari nittonhundranittionio, greps han i Kenyas huvudstad Nairobi. Den kurdiska rörelsen kallar denna händelse för en internationell konspiration.

Ronahî: Idag gick människor ut på gatorna i Qamişlo, Amûdê och Tirbespiyê. I Qamişlo startade marschen från Sonî-rondellen. I Dirbêsiyê arrangerade också tiotals ungdomar en marsch och bar bilder av Ocalan.

Ronahî: Rörelsens ledning gav också ett uttalande. Enligt det har två år gått sedan processen som startade den tjugotredje oktober tjugohundratjugofyra, och nu finns det inga fler hinder för Ocalans frihet. Det är rörelsens uppfattning. Nyheterna tar inte upp den turkiska regeringens syn på detta påstående.

Kamîran: Med andra ord minns gatorna, medan politiken sitter vid bordet. Har något hänt i Ankara under tiden?

Ronahî: DEM-partiets İmralı-delegation, det vill säga parlamentsledamöterna Pervîn Buldan och Mîthat Sancar, träffade AKP:s talesperson Ömer Çelik, biträdande partiordförande Efkan Ala och gruppledaren Abdullah Güler. De talade om det stadium processen har nått och de steg som ska tas framöver. Inga konkreta resultat från mötet offentliggjordes.

Ronahî: Reaktioner fortsätter att komma från al-Hasaka. Enligt nyheterna hölls en demonstration i staden förra fredagen.

Ronahî: Under demonstrationen framfördes slagord som förolämpade kurdiska symboler och spred hat.

Ronahî: Syriens demokratiska råd sa att hatretorik användes under demonstrationen och att detta kan skapa problem mellan regionens samhällsgrupper. De uppmanade folket i al-Hasaka att skydda sig mot provokationer. De sa också att alla invånare i provinsen har legitima krav, men att man bör undvika provokationer.

Kamîran: Det är en varning, men den riktar sig inte bara mot en part. Den handlar om rättigheterna för alla samhällsgrupper.

Ronahî: Demokratisk islamkonferens sa också att de som drar nytta av att dra in människor i konflikter handlar med syriernas blod. Detta sker vid en tid då mat- och bränslepriserna stiger i regionen och i hela Syrien.

Ronahî: Kravet på undervisning på kurdiska, som vi nämnde igår, fortsatte idag i Tall Tamr. PYD:s ungdomsråd läste upp ett uttalande på kurdiska och arabiska framför partiets byggnad och sa att undervisning på kurdiska är en grundläggande rättighet.

Kamîran: Från al-Hasaka går vi vidare till en annan nyhet från samma provins: flyktingarnas återkomst.

Ronahî: Den fjärde gruppen av flyktingar från lägren i Ras al-Ayn och Tall Tamr begav sig i morse mot sina byar och marker. Gruppen omfattar närmare femhundrafjorton familjer, totalt fyratusenfemhundraåttiofyra personer.

Ronahî: En regeringsdelegation, som också inkluderade biträdande befälhavaren för de inre säkerhetsstyrkorna Mahmud Khalil, följde med dem.

Kamîran: Och det är inte en enkelriktad väg, människor återvänder också från Ras al-Ayn.

Ronahî: Det stämmer. Femtio familjer från Xiwêran-kvarteret i al-Hasaka, som hade bosatt sig i människors hem i Ras al-Ayn, återvände till sina egna hem. Enligt nyheten tömdes därmed dessa hem för att återlämnas till sina rättmätiga ägare. Jämfört med de femhundrafjorton familjerna i dagens grupp är detta antal litet, men det visar att båda sidors återkomst är kopplad till varandra.

Ronahî: Damaskus avvisade officiellt nyheter om att en syrisk styrka skulle skickas till Jemen, mot huthierna.

Kamîran: Igår nämndes tanken på militärt bistånd till Saudiarabien. Vad säger Damaskus själv idag?

Ronahî: Syriens informationsministerium sa att myndigheternas ansträngningar enbart inriktas på intern stabilitet och statsbyggande, och inte på deltagande i nya externa krig. Presidentens rådgivare för information Ahmed Muwaffaq Zaidan talade också om samma ämne.

Kamîran: Med andra ord gäller avvisningen Jemen. Ingenting nytt sades om bistånd till Saudiarabien.

Kamîran: Och vi avslutar med fälten. Jordbrukarna i Cizîr har hamnat i knipa.

Ronahî: Jordbrukarna i Girkê Legê-distriktet har ännu inte fått betalt för sitt vete från den interimistiska regeringen. Denna försening tynger dem och hindrar dem från att förbereda sig för den nya säsongen.

Ronahî: Bränslepriserna stiger, kostnaderna för att odla marken och köpa jordbruksförnödenheter ökar också. Jordbrukarna vill att betalningen ska ske så snart som möjligt.

Kamîran: Kort sagt, vete har sålts men pengar har inte kommit, och den nya säsongen står för dörren.