Ronahî: Efter en månads uppehåll har USA återigen attackerat Iran. USA:s centralkommando, CENTCOM, meddelade att attacken riktades mot två iranska robotinstallationer på Larak Island i Hormuzsundet.

Ronahî: Som svar meddelade Iran att man angripit en amerikansk bas i Jordanien.

Kamîran: Och Trump själv kommenterade den iranska attacken, eller hur?

Ronahî: Ja. USA:s president Donald Trump sa att man skulle svara, och hans ord var: "Vi kommer att slå hårt." Trump sa att alla robotar från Iran utom en hade stoppats, och den robot som kom fram orsakade ingen betydande skada.

Kamîran: Men samtidigt kommer en annan röst från Teheran, en mjukare ton.

Ronahî: Stämmer. Irans president Masoud Pezeshkian sa idag under ett möte med Indiens premiärminister Narendra Modi att Teheran inte vill fortsätta kriget med USA, och att en fortsättning av kriget inte ligger i Irans intresse. Han sa att man försöker gå mot en väg av överenskommelse och förståelse.

Kamîran: Så vi ser två budskap sida vid sida — hot om attack från ena hållet, uppmaning till förhandling från det andra.

Ronahî: I flera städer i norra och östra Syrien har lärare, elever och familjer gått ut på gatorna för att protestera mot ett beslut från Syriens utbildningsministerium. Beslutet anger endast tre kurdiska språklektioner per vecka.

Kamîran: Alltså räknas kurdiska som ett ämne, inte som undervisningsspråk.

Ronahî: Precis så. I Hasakah och Qamishli genomfördes aktioner, och demonstranterna bar banderoller med texten "Utan språk finns inget liv" och "Kurdiska språket är rättighet, existens och framtid". I städerna Qamishli, Derik och Çilaxa i Cizîre-regionen krävdes också att kurdiska ska bli ett huvudspråk jämte arabiska i utbildningsinstitutionerna.

Ronahî: I Kobani gav politiska partier ett skriftligt uttalande och avvisade beslutet. De klargjorde att beslutet inte ger kurdiska elever rätten att lära sig på sitt modersmål.

Kamîran: Röster från flera olika städer kommer tillsammans, vilket visar att missnöjet inte är begränsat till en plats.

Ronahî: I Iran dömde Isfahans första revolutionsdomstolsavdelning tio demonstranter från de senaste demonstrationerna till döden och elva års fängelse. Samma domstol dömde ytterligare sex demonstranter till sammanlagt tvåhundrafemtiosex års fängelse.

Kamîran: Detta är endast domstolsbeslut — men det sägs att avrättningarna också har verkställts.

Ronahî: Ja. Enligt uppgifter avrättades flera fångar mellan tjugofjärde och tjugosjätte augusti i fängelserna i Khorramabad, Sari, Rasht, Yazd och Isfahan. Kvinnorganisationen Kongra Star gav ett uttalande och krävde att dödsstraffet ska upphöra, och sa att avrättningar inte kan bryta folkens vilja.

Ronahî: Idag orsakade två separata explosioner många människors död. I landsbygden runt Deir ez-Zor, i Feyda Bin Miweni-området, exploderade en mina och åtta personer förlorade livet. Enligt Syriens centrum för mänskliga rättigheter fanns tre barn och en kvinna bland dem, och flera personer skadades.

Kamîran: Och i Halabja var det också en sådan händelse med gammal ammunition.

Ronahî: Ja. I Mordane-kvarteret i Halabja exploderade en artillerigranat när två medborgare hanterade den, och båda förlorade livet. Enligt uppgifterna var båda fyrtio år gamla, och en av dem hette Serheng Kebîr. Polisen säger att en utredning har inletts.

Kamîran: Båda händelserna visar hur farlig kvarlämnad ammunition fortfarande är.

Ronahî: I Rasuwa-området i Nepal, som ligger vid gränsen till Kina, har antalet personer som förlorat livet i översvämningen nått niohundratre personer. Ytterligare fyratusentvåhundrafyrtiosju personer saknas.

Kamîran: Antalet saknade är nästan fem gånger så högt som antalet döda — vilket betyder att balansräkningen kan bli mycket värre.

Ronahî: Sant. Enligt tillfälliga uppgifter från Nepals katastrofhanteringsmyndighet ökar antalen fortfarande, och katastrofen har påverkat ett stort område längs gränsen till Kina.

Kamîran: Mot bakgrund av dessa konflikter undertecknades ett stort militärt avtal i Medelhavsområdet.

Ronahî: Ja. Israel och Grekland undertecknade ett militärt avtal värt tre miljarder euro för försäljning av luftförsvarssystem till Aten. Israels försvarsministerium beskrev det som ett av de största försvarsförsäljningsavtalen i sin historia.