Kamîran: Vi börjar i Hasaka. Där hände något som väckte stor uppmärksamhet.

Ronahî: Enligt ett uttalande från det demokratiska unionspartiet plundrades partiets kontor i stadsdelen Xiwêran i Hasaka på tisdag den trettonde oktober. Dörrar bröts upp. Bilder och banderoller togs ut och vandaliserades. Bland dem fanns bilder på kvinnor och män som mist livet och kurdiska symboler.

Ronahî: En video spreds på sociala medier. Där syns flera personer som förolämpar bilderna och symbolerna. Enligt lokala källor befinner sig nu en man vid namn Nasir Tariq Etiya, som själv bor i samma stadsdel, hos de inre säkerhetsstyrkorna. Detta är preliminära uppgifter och kommer från lokala källor.

Kamîran: Alltså visar videon flera personer, men hittills har bara en persons namn kommit fram.

Ronahî: Ja. Reaktioner kom också från många håll. YPJ:s överkommando sade att handgripen mot bilderna på kvinnliga stridande är ett övergrepp mot alla kvinnor. Kurdistans nationella kongress beskrev händelsen som en farlig scen som syftar till att väcka etniskt hat. De uppmanade Syriens demokratiska krafter och araber att ta ställning mot detta. I Kobani höll kvinnliga politiker ett uttalande. Badiya Meho, ledamot i partiets styrelse, läste upp det och krävde att de ansvariga för händelsen ska ställas inför rätta.

Ronahî: I Iran meddelade advokaten Emîr Secadî att hans klient Werîşe Mûradî, en kurdisk politisk aktivist och kvinnosakskämpe, för andra gången dömts till döden av den femtonde grenen av Teherans revolutionsdomstol.

Kamîran: För andra gången... Det betyder att domen har meddelats på nytt. För vilket brott?

Ronahî: Enligt advokaten är brottet medlemskap i en rebellgrupp. Övriga detaljer kommer endast från hennes advokat; domstolen har inte lämnat något uttalande i uppgifterna.

Kamîran: På landsbygden i Hama, efter den händelse vi nämnde i går, sker en ny attack i dag.

Ronahî: Enligt lokala källor attackerade okända personer under natten två patruller från de inre säkerhetsstyrkorna på vägen mellan Selemiyê och Etriyayê. Fyra säkerhetsmedlemmar miste livet.

Ronahî: Säkerhetskällor uppger att extra enheter har skickats till området för att klarlägga händelseförloppet och gripa angriparna. Hittills har ingen tagit på sig ansvaret för attacken, och ingen information har lämnats om angriparnas identitet.

Ronahî: De israeliska styrkorna besköt under några timmar tre olika områden i Quneytira. Först besköts området kring Til Kirom i provinsens centrum. Därefter området kring Til Hemriye i norr, och slutligen området kring Til Ehmer El Şerqî i söder.

Ronahî: På landsbygden väster om Derayê körde enligt lokala källor en israelisk styrka med fem fordon mot Wadî El Reqad. Tre fordon körde in i ett civilt hem där en person har bott i många år, och några unga personer hölls inne en stund.

Kamîran: Alltså finns det både artilleri och soldater som tagit sig in i hem i två grannprovinser samma dag.

Ronahî: Sant. Men om förluster till följd av artilleribeskjutningen i Quneytira finns det ännu ingen bekräftad uppgift.

Ronahî: Vid gränsen till staden Reşad som hör till Kirkuk, vid Çemê Zixêtûn, detonerade en mina som hade lagts ut tidigare mot en kommunikationsfordon som tillhörde befälhavarna för den elfte divisionen i den irakiska armén.

Ronahî: Vid explosionen miste en officer och en soldat från den irakiska armén livet.

Kamîran: En gammal mina, men återigen miste två personer livet. Vem som lade ut den nämns inte i uppgifterna.

Kamîran: Frågan om återvändande, som även var på dagordningen i går, fick i dag ett officiellt svar från Ankara.

Ronahî: Turkiets direktorat för kampen mot desinformation, som lyder under presidentämbetet, avvisade på tisdag uppgiften om att den turkiska armén hindrar byborna från att återvända till området Serêkaniyê. Det sade att de spridda uppgifterna inte stämmer.

Ronahî: Andra rapporter säger att verkligheten på marken är den motsatta. Men i de uppgifter vi har finns det, förutom Turkiets uttalande, inga detaljer om återvändandehändelser under tiden däremellan.

Ronahî: Syriens utbildningsministerium beslutade att kurdiska språklektioner i skolorna ska vara tre timmar per vecka. Kvinnor i Dirbêsiyê avvisade beslutet. De sade att det kurdiska folkets rätt till modersmålsutbildning måste garanteras och bevaras för kommande generationer.

Kamîran: Därför har debatten om det kurdiska språkets plats i utbildningen åter öppnats.

Ronahî: Ja, och detta är första gången vi ser en sådan organiserad reaktion från kvinnors sida.